Värt att veta: Åtta trender på elmarknaden 2025

1. Riktigt smarta hem

De senaste hubbarna för smarta hem samlar smidigt flera funktioner och kan starta ett flöde av händelser. Triggern, det som gör att något sker, kan vara olika saker. Ett visst klockslag, en indikation från en sensor, ett aktivt kommando med röst eller knapptryck eller positioneringstjänsten i din telefon. När du låser upp ditt smarta lås kan systemet till exempel tända lampan i hallen och sedan släcka efter fem minuter och justera temperaturen inför ankomst. Läs mer om smarta hem.

2. Effektavgift senast 1 januari 2027

Vi använder mer och mer el, vilket ställer stora krav på elnätet. Därför kräver Energimarknadsinspektionen att alla elnätsbolag inför en prismodell som också tar ut en särskild effektavgift. Avsikten är att sprida förbrukningen mer över dygnet. Som privatperson blir det viktigare att planera och försöka undvika att utföra flera elintensiva aktiviteter samtidigt. För den som laddar elbilen hemma gäller det att välja rätt tillfälle och eventuellt även en lägre laddeffekt. Läs mer om effektavgifter.

3. Timpris blir Kvartspris

Att elavräkningen och elhandeln nu görs i 15-minutersintervaller, i stället för som tidigare i timsintervaller, är en stor förändring. Den ökade frekvensen är tänkt att ge en mer exakt bild av elanvändningen och prissättningen av den, vilket bidrar till en bättre integration av fönybar el. Som en följd av de kortare intervallerna blir det lättare att kontrollera variationer i kraftnätet. Under hösten 2025 införs kvartspris på elmarknaden. Läs mer om kvartspris.

4. Flextjänster för privatkunder

Det pågår en snabb utveckling av tekniker som hjälper företag och även hushåll att koppla upp de flexibla delarna av sin elanvändning mot marknaden.

För privatkunder som ansluter sig till en flextjänst kan bidraget exempelvis vara egen elproduktion, ett batteri eller en laddbox som kan styras beroende på behoven i elsystemet. Att vara flexibel gentemot marknadens efterfråga innebär att hela hushållets elproduktion och/eller förbrukning optimeras utifrån vad som är mest lönsamt för kunden – samtidigt som elnätet balanseras. För de flextjänster som innebär att kunden deltar på Svenska Kraftnäts stödtjänstmarknader får man också en ersättning.

5. Batterier för solelslagring

Intresset för lagring av solenergi ökar hos privatpersoner.  Vissa batterier kan till exempel utgöra en backup om elnätet går ned, även om den typen av lösningar i dagsläget är ganska kostsamma.

Priserna på batterier har dock sjunkit, och förväntas sjunka mer till följd av att elfordonsflottan åldras. När ett batteri är slut som elbilsbatteri har det mycket kvar att ge som energilager inom industrin, eller i hemmen. Läs mer om batterier till solceller.

6. Minuspriser på el

Minuspriser på el har blivit vanligare till följd av en ökad andel vind- och solenergi i elsystemet. Att priset blir negativt beror på att det produceras mer el än vad som efterfrågas vid den givna tidpunkten. I Sverige uppstod det första minuspriset 2020 och har framför allt varit något som uppstått enstaka timmar nattetid då förbrukningen är lägre, men 2022 uppstod också minuspris dagtid för första gången. 

För den som till exempel har en solcellsanläggning och säljer energi därifrån skulle minuspris i teorin innebära att du måste betala för den el som säljs. I praktiken blir det ändå inte så, eftersom du som är egenproducent av el får ersättning även i andra former. Läs mer om att sälja el när det är minuspriser

7. 8 av 10 vill leva klimatvänligt

84 procent av de svarande i senaste utgåvan av Vattenfalls opinionsundersökning Energibarometern säger att de vill leva klimatvänligt. De allra flesta har anpassat sin livsstil för att minska sitt klimatavtryck. En anledning är egna upplevelser av klimatförändringar. Drygt hälften av de svarande har upplevt extremväder och ökande temperaturer, och ungefär en tredjedel har varit med om översvämningar eller märkt förändringar i djur- och växtlivet. Undersökningen omfattar Sverige, Tyskland, Nederländerna, Frankrike och Storbritannien.

8. Flödesbaserad kapacitetsberäkning

I oktober förra året infördes en ny metod för att beräkna kapaciteten i elnätet för att öka överföringen mellan olika elområden, stärka driftsäkerheten och effektivisera elmarknaden. Den nya, mer komplexa modellen var ett led i EU:s vision om en mer integrerad elmarknad för hela unionen.

Den flödesbaserade kapacitetsberäkningen bygger på att elnäten i Norden snabbt kan utbyta information kring kapaciteten, men ett eventuellt problem som kan uppstå, har branschorganisationen Energiföretagen påpekat, är att svensk sekretess är tuffare än i övriga nordiska länder. Det kan försvåra just informationsdelande om elnätet.