Solenergi i Sverige och Europa – en ljus framtid trots nordliga breddgrader
Solenergi har under det senaste decenniet blivit en av de snabbast växande energikällorna i Europa, och det finns goda möjligheter att ytterligare öka energikällans andel av den totala energimixen.

År 2023 installerades över 55 gigawatt ny solkapacitet i EU, en ökning med 40 procent från året innan, och 2024 blev första året i historien då mer elektricitet genererades av sol än av kol.
De europeiska länder som kommit längst inom solenergi, både i absoluta tal (mest installerad solenergikapacitet) och i andel av sin energimix är Tyskland, Spanien och Italien.
När det gäller installerad solenergikapacitet per capita leder Nederländerna framför Tyskland, och Belgien kommer på en tredje plats. I dessa beräkningar från International Renewable Energy Agency (IRENA) hittar vi Sverige på en 13:e respektive 18:e plats.
Industrin har satt som mål att uppnå 30 GW årlig tillverkningskapacitet för solpaneler i EU till 2025, detta för att minska beroendet av importerad teknik. Enligt European Solar PV Industry Alliance (ESIA) är Europa på god väg att inte bara nå, utan även överträffa detta mål.
De fem EU-länderna med mest installerad solenergikapacitet vid slutet av 2023:
-
Tyskland: cirka 82,2 GW
-
Spanien: cirka 31,0 GW
-
Italien: cirka 29,8 GW
-
Nederländerna: cirka 23,9 GW
-
Frankrike: cirka 20,6 GW
(Källa: statista.com)
Solenergi i Sverige – bättre än man tror
Man skulle kunna tro att Sverige har för få soltimmar för att solceller ska vara lönsamma, men riktigt så är det inte. För trots Sveriges nordliga läge finns det flera anledningar till att solceller fungerar bra. Solceller har visat sig vara mer effektiva i svalare klimat eftersom solpaneler tappar verkningsgrad i för höga temperaturer. Det innebär att länder i Norden har en teknisk fördel jämfört med soligare, men varmare regioner.
I södra Sverige ligger antalet soltimmar på mellan 1 800 och 2 000 per år, vilket kan jämföras med det ledande solenergiproducerande Tyskland. Under 2023 installerades över 2 GW ny solkapacitet i Sverige – en ökning med mer än 50 procent jämfört med 2022. Siffror från Energimyndigheten visar att svensk solkraft år 2024 stod för 2,4 procent av elproduktionen.
Solceller från Vattenfall
Är du intresserad av solceller? Gör en intresseanmälan så kontaktar vi dig och berättar mer om hur du kan producera fossilfri solel.
Till intresseanmälan
De outnyttjade ytornas potential
Med förbättrade energilagringslösningar, smarta elnät och en fortsatt prisnedgång på solcellsteknik ser framtiden lovande ut för solenergin både i absoluta tal och som en andel av den totala elproduktionen, i Sverige såväl som i Europa som helhet.
Att använda alla tänkbara ytor för solcellsinstallationer har stor potential. Integrerade solceller och flytande solcellsparker är några sådana exempel.
Från 2026 kommer det dessutom att bli obligatoriskt att installera solceller på alla nybyggda kommersiella och offentliga byggnader över en viss storlek. Från 2029 gäller det även för alla nya bostäder. Detta enligt det i EU antagna initiativet European Solar Rooftops Initiative som ingår i EU Solar Energy Strategy.
En kartläggning som Vattenfall Solindex har gjort visar att om solceller installerades på Sveriges alla villatak skulle de kunna producera cirka 11 miljarder kilowattimmar solel per år. Det motsvarar elförsörjningen för alla småhus i hela Norrland samt i Sveriges tre största städer.
Utmaningar framåt
IEA:s World Energy Outlook 2024 identifierar tre huvudsakliga utmaningar för solenergi:
-
Tillståndsprocesser: Långa ledtider för solenergiprojekt fördröjer utbyggnaden. Globalt väntar sol- och vindkraftsprojekt på 3 000 GW på nätanslutning, vilket motsvarar hälften av det globala behovet till 2030.
-
Elnätanslutningar: Snabb solcellsexpansion kräver investeringar i elnät. För att tredubbla den förnybara energikapaciteten till 2030 behövs 25 miljoner kilometer nya elnät. Förseningar i nätanslutningar är en stor flaskhals.
-
Kannibaliseringseffekt: Ökad solkraft kan pressa elpriser vid hög produktion, vilket minskar lönsamheten. IEA betonar behovet av flexibla elsystem, investeringar i energilagring och smart efterfrågestyrning.